Stora Tuna Historik

St.Tuna är kanske den socken i Södra Dalarna som har den rikaste dräkttraditionen. 

Redan på mitten av 1700-talet var Tunadräkten omtalad för sin mångfald. När Borlänge expanderade till

 att bli den största staden i området och industrin växte kom dräktanvändandet lite i skymundan.

På 1910-talet togs så initiativ till att återuppta några varianter. Initiativet kom från Fornby folkhögskola.

På senare år har ett omfattande arbete lagts ner för att återfå den rika dräkttradition som fanns.

Så idag har man ett otal varianter att välja emellan.

 

Till första sidan

English

Kvinnodräkten.

  För kjolen har du ett flertal alternativ att välja mellan. Gemensamt är att alla är randiga och har djupa 

veck som är lagda bakåt. De varianter för liv som finns är både i ylle, tryckt kattun och siden. 

Materialet för förklädet kan vara i tryckt kattun eller ett randigt handvävt halvylletyg.

Överdelen är i hellinne och slutar en bit ovanför midjan.

Bindmössa finns i olika varianter som i siden med broderi, tryckt kattun och brokad. Kjolsäcken 

är i ylle och har ett mönster broderat med kedjesöm. Under hela dräkten bärs alltid en särk i hellinne.

 

  Översättning till vad olika plagg kallades förr och vad de kallas i dag.

Liv = väst          Överdel = blus        Kjolsäck = väska        Tröja = jacka

Halskläde = schal        Stycke = används till bindmössan  Länkknappar = Manschettknappar  

 

 

Mansdräkten.

Till mansdräkten hör blå knäbyxor och en dubbelknäppt, rödrandig väst med ståkrage.

 Blå strumpor hör till. En dubbelknäppt blå långrock med frackurskärning hör också 

till mansdräkten. Till långrocken används en svart hög hatt. 

 

 

Översättning till vad olika plagg kallades förr och vad de kallas i dag.

Halskläde = en trekantig tryckt bomulls tyg, 

eller rutigt siden vikes till en ca 3 cm bred remsa knytes i halsen

 

 

 English text.

Some historic information on the costume from the parish Stora Tuna.

Perhaps St.Tuna is the parish in the southern part of  Dalarna which has the oldest and widest spread 

tradition of wearing folk costumes. In the middle of the 18th century the costume of  St.Tuna was widely

known for its great variety. When the town of Borlänge was expanding and the industry was growing 

in the area the custom of wearing folk costumes had to stand back. In 1910 the interest started to

grow stronger again. The initiative was taken at a local school. Nowadays a very extensive work has

 been done to put the costumes in focus again and there are a lot of variations to choose between.


 Ladies costume.
You have several types of skirts to choose between. Their common trait is that they have stripes and they have 

deep plaits in the back centre. You can choose between wool, printed cotton and silk. The apron is available in
printed cotton or a striped, hand-woven material of 50% wool and 50% linen. One of the blouse is 100% linen. 

The headgear is of silk with embroideries or printed cotton or brocade. The pochette is of wool with embroideries.


Men's costume.

The men´s costume has blue knee-breeches and a double-breasted vest. The vest has stripes and an upright 

collar. Blue woolen socks go with the costume. The long-coat is blue and double-breasted.

 With the long- coat you always wear a black top hat.